raja
Ingemar Nordén född 1925 i Kisa, son till hemmansägare Olof Melker Nordén född 1885 i Södra Vi och Gerda Josefina född Andersson 1901 i Kisa.
Barn: Ingeborg "Bojan" född 1923
Karl Olof Ingemar född 1925
Nils Axel Ivar född 1927
Bror Inge Birger född 1935
Familjen bodde i Bromhult.
Ingemar Nordén gift 1951 med Dagny född Fransson 1931 i Hägerstad.
Barn;
Marita född 1961
Barbro född 1955.
Han arrenderade gården Bromhult av sin far.
Köpte sedan hus på Västra vägen 25 i Kisa.
Ingemar Nordén var duktig trädbeskärare och ympade på fruktträd. Han var mycket trädgårdskunnig och engagerad i Västra Kinda hemträdgårdsförening och Östergötlands länsförbund av Riksförbundet Svensk Trädgård.
Källa: Studiegruppen hembygdsgården och Folkräkning 1950 och 1975
Ingemar Nordén född 1925 i Kisa, son till hemmansägare Olof Melker Nordén född 1885 i Södra Vi och Gerda Josefina född Andersson 1901 i Kisa.
Barn: Ingeborg "Bojan" född 1923
Karl Olof Ingemar född 1925
Nils Axel Ivar född 1927
Bror Inge Birger född 1935
Familjen bodde i Bromhult.
Ingemar Nordén gift 1951 med Dagny född Fransson 1931 i Hägerstad.
Barn;
Marita född 1961
Barbro född 1955.
Han arrenderade gården Bromhult av sin far.
Köpte sedan hus på Västra vägen 25 i Kisa.
Ingemar Nordén var duktig trädbeskärare och ympade på fruktträd. Han var mycket trädgårdskunnig och engagerad i Västra Kinda hemträdgårdsförening och Östergötlands länsförbund av Riksförbundet Svensk Trädgård.
Källa: Studiegruppen hembygdsgården och Folkräkning 1950 och 1975
Barn: Ingeborg "Bojan" född 1923
Karl Olof Ingemar född 1925
Nils Axel Ivar född 1927
Bror Inge Birger född 1935
Familjen bodde i Bromhult.
Ingemar Nordén gift 1951 med Dagny född Fransson 1931 i Hägerstad.
Barn;
Marita född 1961
Barbro född 1955.
Han arrenderade gården Bromhult av sin far.
Köpte sedan hus på Västra vägen 25 i Kisa.
Ingemar Nordén var duktig trädbeskärare och ympade på fruktträd. Han var mycket trädgårdskunnig och engagerad i Västra Kinda hemträdgårdsförening och Östergötlands länsförbund av Riksförbundet Svensk Trädgård.
Källa: Studiegruppen hembygdsgården och Folkräkning 1950 och 1975