raja
F O Lijedahl lät uppföra byggnaden 1873 som vadmalsstamp och ullspinneri.
1897 övertog Carlborg hela rörelsen och låt modernisera den.
Verksamheten gick inte så bra det blev konkurs 1904.
Spinneriet köptes av Erik Gustaf Forsberg.
Han inköpte två ullvävstolar från Tannefors Yllefabrik. Han flyttade maskinerna till Kölefors. I övrigt använde han samma maskiner som Liljedahl en gång hade installerat. De användes för tillverkning av både vadd och garn av ull och kunde också rivas sönder yllelump till flock. Tyvärr blev det åter konkurs 1910.
1914 bildades aktiebolaget Svenska vaddfabriken i Kölefors. Nu upphörde spinneriet och man satsade enbart på vaddtillverkningen.
1923 var det dags för nästa konkurs.
En av aktieägarna Anders Tengner köpte fastighet och rörelsen. Det var han som 1919 låt bygga ett bostadshus nära fabriken.
1924 köptes anläggningen av Karl August Fransson från Bodafors. Ansvaret för driften överlåt han till sonen Karl Erik.
Hela fabriken rustades upp och en ny turbin monterades.
Maskinerna byttes ut - 1 piskmaskin, 1 rivmaskin och 3 kardmaskiner. Maskinerna står ännu kvar, men driften avvecklades 1958.
Källa: En bok om Kisa socken del 4.
Källa: Gerd Pettersson
F O Lijedahl lät uppföra byggnaden 1873 som vadmalsstamp och ullspinneri.
1897 övertog Carlborg hela rörelsen och låt mordenisera den.
Verksamheten gick inte så bra det blev konkurs 1904.
Spinneiet köptes av Erik Gustaf Forsberg.
Han inköpte två ullvävstolar från Tannefors Yllefabrik. Han flyttade maskinerna till Kölefors. I övrigt använde han samma maskiner som Liljedahl en gång hade installerat. De användes för tillverkning av både vadd och garn av ull och kunde också rivas sönder yllelump till flock. Tyvärr blev det åter konkurs 1910.
1914 bildades aktiebolaet Svenska vaddfabriken i Kölefors. Nu upphörde spinneriet och man satade enbart på vaddtillverkningen.
1923 var det dags för nästa konkurs.
En av aktieägarna Anders Tengner köpte fastighet och rörelsen. Det var han som 1919 låt bygga ett bostadshus nära fabriken.
1924 köptes anläggningen av Karl August Fransson från Bodafors. Ansvaret för driften överlåt han till sonen Karl Erik.
Hela fabriken rustades upp och en ny turbin monterades.
Maskinerna byttes ut - 1 piskmakin, 1 rivmaskin och 3 kardmakiner. Maskinerna står ännu kvar, men driften avvecklades 1958.
Källa: En bok om Kisa socken del 4.
1897 övertog Carlborg hela rörelsen och låt mordenisera den.
Verksamheten gick inte så bra det blev konkurs 1904.
Spinneiet köptes av Erik Gustaf Forsberg.
Han inköpte två ullvävstolar från Tannefors Yllefabrik. Han flyttade maskinerna till Kölefors. I övrigt använde han samma maskiner som Liljedahl en gång hade installerat. De användes för tillverkning av både vadd och garn av ull och kunde också rivas sönder yllelump till flock. Tyvärr blev det åter konkurs 1910.
1914 bildades aktiebolaet Svenska vaddfabriken i Kölefors. Nu upphörde spinneriet och man satade enbart på vaddtillverkningen.
1923 var det dags för nästa konkurs.
En av aktieägarna Anders Tengner köpte fastighet och rörelsen. Det var han som 1919 låt bygga ett bostadshus nära fabriken.
1924 köptes anläggningen av Karl August Fransson från Bodafors. Ansvaret för driften överlåt han till sonen Karl Erik.
Hela fabriken rustades upp och en ny turbin monterades.
Maskinerna byttes ut - 1 piskmakin, 1 rivmaskin och 3 kardmakiner. Maskinerna står ännu kvar, men driften avvecklades 1958.
Källa: En bok om Kisa socken del 4.